Prenumerera på Valvets nyhetsbrev
Tillbaka till startsidan

Fråga juristen!

Ett beviljat bygglov enligt plan- och bygglagen (PBL) innebär i princip enbart en förklaring av byggnadsnämnd eller högre instans att den sökta byggåtgärden inte möter några hinder enligt de regelsystem som myndigheten eller domstolen har att beakta.

I nu gällande PBL finns inga krav på att sökanden ska kunna styrka sin rätt att förfoga över den mark eller byggnad som åtgärden ska utföras på. I de s.k. lagförarbetena till bestämmelserna i PBL angavs som skäl härför, att det inte ska vara byggnadsnämndens uppgift att pröva om exempelvis en fastighetsägare är förhindrad att utföra viss byggåtgärd med hänsyn till servitut eller civilrättsliga förhållanden. Utgångspunkten är mot denna bakgrund att civilrättsliga förhållanden inte ska prövas i ett bygglovsärende. Genom ett avgörande av Högsta domstolen har nu klargjorts att det dock inte finns något absolut hinder mot att civilrättsliga förhållanden prövas i ett bygglovsärende och att så t.o.m. bör ske när det står klart att den åtgärd som bygglovsansökan avser inte kan utföras utan att det sker intrång i någon annans rätt, t.ex. skada på annans egendom.

Byggnadsnämnden beviljade bygglov i ärendet och så gjorde även länsstyrelsen efter överklagande av grannarna. I sitt beslut angav länsstyrelsen att frågor om intrång på annans egendom och skadeståndsrättsliga frågor inte kan prövas i en bygglovsansökan. Efter ytterligare överklaganden och prövningar av frågan i Mark- och miljödomstolen och Mark- och miljööverdomstolen, har Högsta domstolen nu således avgjort att sådana civilrättsliga förhållanden kan och bör prövas när det står klart att åtgärden innebär ett intrång i annans rätt.

I det aktuella fallet konstaterade Högsta domstolen att den sökta byggåtgärden inte kunde ske utan förstörande ingrepp på grannfastigheten och att detta innebar en sådan betydande olägenhet för grannarna, som enligt det s.k. omgivningskravet i PBL medför att bygglov inte kan beviljas. I det aktuella fallet hade den sökta åtgärden sannolikt inte kunnat utföras utan grannarnas samtycke även om byggnadsnämndens beviljande av bygglov hade stått fast, fast då på grund av andra grannelags- och civilrättsliga lagbestämmelser. Det är således upp till den som har beviljats bygglov att säkerställa att åtgärden kan utföras även utan hinder av annan lagstiftning utanför PBL.