Prenumerera på Valvets nyhetsbrev
Tillbaka till startsidan

Fråga juristen!

Regeringen har nyligen lämnat förslag till en rad lagändringar samt ny lagstiftning som syftar till att skapa en mer flexibel hyresmarknad och att öka tillgången till bostäder. Regeringens förslag innefattar bland annat en helt ny privatuthyrningslag, som innebär mer lättillgängliga tydligare regler för privatpersoner som vill hyra ut sin bostad. Möjligheterna att hyra ut sin bostadsrätt i andra hand föreslås också utökas genom vissa lagändringar i bostadsrättslagen.

Nedan sammanfattas de huvudsakliga innehållen i regeringens lagförslag, som föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

Ny privatuthyrningslag

Med den föreslagna nya privatuthyrningslagen önskar regeringen göra det mer attraktivt för privatpersoner att hyra ut den egna bostaden. Därigenom kan utbudet av bostäder öka. Utgångspunkten för regeringens förslag har härvid varit att göra det enklare för privatpersoner som vill hyra ut sin bostad att överblicka konsekvenserna av detta. Med den lagstiftning som gäller i dag måste den som vill få en fullständig bild av vad som gäller vid privatuthyrning sätta sig in i både reglerna i 12 kap. jordabalken (hyreslagen) och den nu gällande lagen om uthyrning av egen bostad. Framöver ska uthyrning av egen bostad uteslutande regleras i den nya lagen.

Privatuthyrningslagen ska gälla avtal där en privatperson (hyresvärden) hyr ut hela eller del av sin bostad till någon annan (hyresgästen) för bostadsändamål. Lagen har bäring både på bostadsrättsinnehavare och villaägare som vill hyra ut bostaden, men gäller inte för den som vill hyra ut sin hyresrätt i andra hand. Lagen gäller inte heller om uthyrningen avser fritidsändamål. Om hyresvärden har mer än en bostad ska hyresvärden kunna hyra ut flera av dessa med tillämpning av privatuthyrningslagen. Lagen ska däremot inte gälla alls om hyresvärden regelmässigt hyr ut fler än två lägenheter som inte utgör hyresvärdens bostad.

Parterna ska i princip vara fria att komma överens om inflyttningshyrans storlek. Det ska också gå att överenskomma om en årlig indexjustering av hyran. Det ska dock finnas en skyddsregel för hyresgästen mot alltför höga hyror, där hyresnämnden på ansökan av hyresgästen kan sätta ner hyran om den skulle vara väsentligt högre än marknadshyran för liknande hyresobjekt.

Ett hyresavtal ska antingen kunna gälla för viss bestämd tid eller tills vidare. Ett visstidsavtal upphör automatiskt vid hyrestidens slut. Dock ska hyresgästen alltid kunna säga upp hyresavtalet med minst tre månaders uppsägningstid. Ett tillsvidareavtal kan sägas upp av båda parterna minst tre månaders uppsägningstid. Hyresgästen har vidare inget besittningsskydd, det vill säga ingen rätt till förlängning av hyresavtalet mot hyresvärdens vilja.

Ändringar i bostadsrättslagen

För att en bostadsrättshavare ska få upplåta sin lägenhet i andra hand till någon annan krävs att bostadsrättsföreningens styrelse ger sitt samtycke eller att hyresnämnden lämnar tillstånd till andrahandsupplåtelsen. Tillstånd ska lämnas om bostadsrättshavaren har skäl för upplåtelsen och föreningen inte har någon befogad anledning att vägra samtycke. Om lägenheten tidigare har varit uthyrd kan detta utgöra ett hinder för vidare andrahandsuthyrning. Det är i dag en vanlig anledning till avslag på en tillståndsbegäran.

Regeringen föreslår nu ändringar i bostadsrättslagen, som bl.a. innebär att det vid bedömningen av om tillstånd till andrahandsuthyrning ska lämnas ska beaktas om lägenheten tidigare har upplåtits i andra hand endast om det skett i betydande omfattning. Någon exakt gräns för vad som utgör betydande omfattning går inte att dra, utan det får bedömas från fall till fall, däribland längden på tidigare andrahandsupplåtelse.