Fråga juristen!

I plan- och bygglagen (PBL) finns bestämmelser om s.k. byggsanktionsavgifter enligt vilka t.ex. ägaren av en fastighet som utför en bygglovspliktig åtgärd utan bygglov och/eller startbesked kan åläggas av kommunen att betala en viss byggsanktionsavgift för den olovliga åtgärden. Det är dock inte endast fastighetsägaren som kan drabbas av en byggsanktionsavgift för en olovlig åtgärd på fastigheten. Enligt PBL ska en byggsanktionsavgift tas ut av

a)den som när överträdelsen begicks var ägare/tomträttsinnehavare till fastigheten eller det byggnadsverk som överträdelsen avser,

b)den som begått överträdelsen, eller

c)den som har fått en fördel av överträdelsen.

Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) har nyligen i en dom prövat frågan om när en köpare av en fastighet kan åläggas en byggsanktionsavgift för olovlig byggåtgärd som utförts av den tidigare fastighetsägaren.

I det aktuella fallet hade en fastighetsägare uppfört ett poolhus på sin villafastighet utan erforderligt bygglov och startbesked. Därefter sålde fastighetsägaren fastigheten till en köpare som inte kände till att poolhuset saknade bygglov och startbesked. När kommunen fick kännedom om att poolhuset hade uppförts utan bygglov och startbesked, beslutade kommunen att ta ut en byggsanktionsavgift av köparen av fastigheten med stöd av punkten c) ovan. Köparen överklagade beslutet till länsstyrelsen, som avslog överklagandet. Köparen överklagade då vidare till mark- och miljödomstolen, som upphävde kommunens beslut.

Kommunen överklagade mark- och miljödomstolens dom till MÖD, som gjorde följande bedömningar. Kommunen kan som utgångspunkt välja vem som den ska rikta sitt krav mot (se punkterna a)–c) ovan). Vid bedömningen måste det dock beaktas vilken typ av överträdelse det är frågan om. Byggsanktionsavgiftens straffliknande karaktär förutsätter viss försiktighet vid tillämpningen för att kraven på rättssäkerhet ska uppfyllas. Det är inte uteslutet att påföra en ny fastighetsägare en byggsanktionsavgift för en överträdelse som begåtts av den tidigare fastighetsägaren. Detta förutsätter dock att den nya fastighetsägaren har fått en fördel av överträdelsen. Det är kommunen som ska visa att den nya fastighetsägaren faktiskt har fått en sådan fördel. Köparen har i det aktuella fallet kunnat nyttja poolhuset efter förvärvet. Det är dock inte visat annat än att köparen inte kände till att poolhuset saknade bygglov och startbesked samt att köparen betalade en marknadsmässig köpeskilling för fastigheten. Även om köparen kan sägas ha haft en viss fördel av överträdelsen synes avsaknaden av bygglov närmast ha medfört olägenheter och kostnader för köparen, som har blivit föremål för tillsyn och har tvingats söka och bekosta bygglov i efterhand för poolhuset. Mot denna bakgrund avslog MÖD kommunens överklagande och befriade således köparen från byggsanktionsavgiften.

I det aktuella fallet befriades köparen slutligen från byggsanktionsavgiften beroende på omständigheterna i det aktuella fallet. Det framgår inte av besluten och domarna i fallet hur säljarens och köparens köpeavtal var utformat. Det finns dock som regel anledning för att undvika oklarheter att som köpare av en fastighet kräva en garanti från säljaren om att samtliga bygglovspliktiga åtgärder på fastigheten har utförts i enlighet med beviljade bygglov.